AnnSofii
Vardag på Högalid
Nu börjar livet här på högalid kännas mer som en vardag och man börjar anpassa sig till människor och känna att det är lite mer på riktigt.

Känner att jag börjar släppa taget lite och vågar sjunga mer och låta mig själv inspireras.
Idag har vi haft lite stämm övningar och vi låter faktiskt rätt bra ihop som grupp :)
lektionerna känns fortfarande mer som fritid än skola men det är svårt att hitta någon sorts balans mellan skolan och vännerna eftersom man är så nära varandra hela tiden.

jag har haft mitt samtal idag med Anna och hon ställde frågan:
- Var är du om 5 år?

Mitt spontana svar var vill du veta min dröm eller min fantasi?

jag vet inte vad jag vill och det är okej! i mina fantasier ser jag mig själv som sångpedagog men i mina drömmar ser ja mig som en person som jobbar med människor och musik på något sätt..

Mitt uppdrag från Anna är att vara klassens Paparazzi och fota allt spännandre och lite till :) ja de passar ju mig iaf :P



ibland är det bara skönt att gråta tills man inte längre kan andas och få ut alla känslor som tynger en. Idag har varit en jobbig dag känslomässigt men efter regn kommer solsken och här på Högalid är livet faktiskt underbart.

Ibland är det rätt att släppa taget och bara leva, ibland inte.
Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte öskar att saker och ting var annorlunda. <3